När Lova slutade med nappen.

Vi har sedan en tid pratat med Lova om att åka till Skansen och lämna napparna till kattungarna. Vi har gjort studiebesök när vi ändå varit där. Vi tänkte att vi skulle ta det när Andreas gick på semester så att vi kunde ta eventuella skrikiga nätter tillsammans.

Men så tidigare den här veckan så frågade jag Lova om hon ville prova att sova utan napp mitt på dagen. "Jaaa!!" svarade hon glatt medan jag stod förvånad. Eeh okej. Hon sov inte den gången, men det är ju inte alla dagar hon sover heller. Senare på kvällen fortsatte hon på samma linje. Och så slutade Lova med nappen.

Fast napparna fanns ju ändå kvar så vi planerade om en smula. Lova fick istället ge dem till hästmamman som snart ska få en hästbebis i Akalla By. Hon har klappat den hästen och tyckte det var spännande att hästen har en hästbebis i magen. Så vi skrev ett kort, la napparna i en påse och satte ett presentsnöre på. Tyvärr sov hästarna så vi fick lämna dem i brevlådan.

Ett stort farväl.

Eftersom man blir väldigt stor när man slutar med napp så fick Lova idag köpa en egen godispåse med lika många godisar i som hon lämnade nappar. Det blev sju stycken. Jag tvivlar starkt på att hon kommer äta alla sju, för hon kommer nog spotta ut en del av dem. 

Nu är det bara blöjan kvar, sen är alla bebisattiraljer borta.

Att hon får sju godisar idag innebär inte att vi släpper på att vara restriktiva med socker, framför allt onödigt socker i juice, yoghurt och exempelvis bröd. Men en stor händelse i Lovas liv kan bli belönad med en annan stor händelse tycker vi. Och att ha fullkomlig nolltolerans till allt gott kan få motsatt effekt och ett hysteriskt och osunt förhållningssätt till sötsaker kan uppstå. Tro mig.