Som är artig och säger tack och tack så mycket. Ja tack och nej tack. Som efter varje måltid säger "tvätta händerna" och kilar i väg och fixar det galant själv. Som vet att man tvättar händerna innan man lagar mat. Hon rör i grytorna hemma. Oj vad hon rör och rör. "Lova rröööörra". Och hon smakar på allt. Rått kött, stammen på broccolin som jag ska slänga, salt och rå potatis. Allt ska smakas. Jag gillar det. Mat, smaker och nyfikenhet är en fin kombination.
Lova är fortfarande helt inne på att köpa häst. Hon sparar sina slantar i sin spargris och hjälper Nils att stoppa hans pengar i sparugglan. Hon har verkligen börjat förstå begreppen pengar och att köpa. Man behöver pengar för att köpa. Men hur mycket pengar som behövs eller vad man kan köpa är inte alltid helt verklighetsförankrat. Hon skulle exempelvis köpa en båt som säkert kostar ett par miljoner, för sina 6 kronor hon hade i fickan härom dagen. Hon tyckte också att eftersom pappas hår liksom är lite sparsamt så kunde han köpa nytt.
Och så säger hon så där mycket roligt som barn i den här åldern ofta gör.
Lova till morfar: köpa glass nu?
Jag: nä du ska inte ha glass.
Lova lite uppnosigt: jag pratar med morfar
Lova leker häst som gallopperar: Koppelikoppelikoppeli (galoppgaloppgalopp)
Jag byter blöja på Nils
Jag: kolla vilken liiiten rumpa han har.
Lova: mmm Lova stoooor rumpa.
Nej lilla gumman. Inte än. Men vänta bara. Gener du vet.
Tvåårstrotsen tycks ha lugnat sig. Eventuellt försvunnit helt, men jag vågar inte ta ut något i förskott. Lova, som ibland slagit till främmande barn, eller skrikit lite är nu världens snällaste. Fast ingen får peta på Nils. Åtminstone inte barn. I parken igår
såg hon att det låg sandleksaker i sandlådan. Då gick hon fram och frågade snällt om hon fick låna. Sa "tack så mycket" och lekte försiktigt. Tror ni jag var stolt? Jag över övertygad om att trots bara är utveckligsfaser som handlar om frustration. Nu när språket trillat på plats så har harmonin infunnit sig.
 |
| Efter ett magplask. |
Åh gullungen!
SvaraRadera